Hur orkar du? Mina 3 lösningar på pusslet.

Att jag orkar är ett resultat av mina aktiva val. Genom att säkerställa att jag gör sådant jag älskar så ger det mig mer energi än det tar. Dessutom ställs ofta en sådan fråga utifrån sändarens egna preferenser, sinnesstämning och perspektiv. Det som ger mig energi, dränerar troligtvis dig. Och vice versa. Så, vad är mitt recept för att orka?

Hur orkar du? 
En fråga jag ofta får, och som jag nu svarar på i utförlig form.

Jag skulle inte kunna svara på hur en typisk vecka ser ut för mig. Den formas helt och hållet efter de arbetsuppgifter jag har, status på mitt barn och allting annat som ska klaffa. Men de stående bitarna är nog ganska typiska för de flesta barnfamiljer. Mat ska handlas och lagas, barnet ska tvättas, mättas, underhållas och kläs på och av. En själv ska också matas, tvättas och underhållas. Om vi ska prata Life goals, så drömmer jag om att kunna anlita städhjälp hemma. Helt enkelt för det är en så otroligt tråkig del av vardagen.

Men vad är det då som gör att jag orkar? För det är definitivt inte hemmets to-do’s. Jag orkar därför att jag gör så många aktiva val i min tillvaro. Tyvärr är inte träning och rörelse ett utav dem, men jag jobbar på den biten! Eftersom det är en fråga med många svar, tycker jag att vi går igenom dem ett i taget.

Jag orkar för att jag gör det jag älskar

Du kanske tycker det låter banalt, kanske till och med självklart. Men underskatta inte effekten i att ägna dagarna åt sådant som ger dig massor utav energi! För bara några månader sedan var jag i en situation där mitt jobb tog betydligt mer energi än det gav. Att ägna 40 timmar i veckan åt något som endast fick mig nedstämd och osäker slet otroligt hårt på både självkänslan och orken. Jag själv noterade min låga energi i mitt bristande tålamod. För mig själv. för min son och för yttre omständigheter. Stubinen blev liksom kortare.

Idag varvar jag frilanslivet med en 50% tjänst som marknadskoordinator. De dagar då jag frilansar älskar jag friheten, kreativiteten och drivkraften i att bygga upp något med mitt eget namn. Och på dagarna då jag arbetar som anställd älskar jag gemenskapen med mina kollegor, att tillsammans arbeta gentemot ett mål och att utmanas i mina arbetssätt och erfarenheter.

Dessutom har jag ju Drivna Kvinnors Nätverk, där du och alla andra kvinnor i nätverket ger mig otroligt mycket energi varje dag. En stående uppfattning är att jag ger så mycket av mig själv för att lyfta andra. Men du kan nog inte förstå hur mycket jag får tillbaka, förrän du gjort arbetet själv.

Genom att göra det jag älskar, omgiven av människor som stöttar mig, så orkar jag.
Bild tagen av Madeleine Gustin

För att jag har rätt stöd

När jag som 21 åring fick reda på att jag var gravid i 6e månaden, och nästan direkt blev ensamstående, stod min familj redo att fånga mig. Det är så vi funkar i min familj. Vi fångar upp, stöttar, hjälper till och borstar bort smutsen från knäna. Tillsammans blir vi starkare, i min familj. Därför är också familjen en stor, nästan övervägande stor, anledning till hur jag orkar. Ofta åker jag och min son hem till mina föräldrar över helgen. Min son får leka på gräsmattan och njuta av villalivet för några dagar. Och jag får sova ut, släppa ansvaret lite och återhämta mig.

Ja, min familj är fantastisk på så många vis.

Men förutom familjen, så hittar jag också stöd i vänner. Genom åren har jag sorterat ganska friskt bland mina vänner vilket resulterar i en ganska liten skara anförtrodda. Men de jag har, vet jag precis vart jag har dem. Och de är min hejaklack. Mina närmsta är van vid att jag ventilerar mina bekymmer med dem. Och de står redo med skumpa när jag är redo att fira.

Jag är hellre ”ensam” än att omge mig av människor som missunnar mig framgång. Jag är medveten om att inte alla resonerar på det viset. Men för mig är det otänkbart att hålla fast vid vänner som inte accepterar mig för den jag är.

Jag orkar för att det är mitt enda alternativ

När jag får frågan om hur jag orkar allting jag sysslar med, så ligger vikten oftast vid faktumet att jag är en självstående småbarnsmamma. Jag förstår det resonemanget fullt ut. Frågan dyker ofta upp när jag berättar historien bakom mitt föräldraskap. Men det som ibland glöms bort är att jag faktiskt inte har något annat val än att orka.

Jag tycker ibland att vi är lite för bra på att utvärdera balansen mellan ork och återhämtning. Både nu, och när min son var nyfödd, har jag svårt att förstå vad mitt alternativ skulle vara.

Visst skulle jag kunna ta ett vanligt jobb, lägga ner DKN och leva på så som de flesta familjer eller mammor gör. Jobb och barn. Men vardagsbestyren finns kvar oavsett vad jag baserar min inkomst på. Skillnaden är att jag då har ännu mindre saker som ger mig energi. Vilket resulterar i att sådant som tar min energi, får större plats. Dessutom skulle det inte göra mig lycklig.

Nu låter det som att min son mest är i vägen. Så är det självklart inte. Tvätten och städningen är i vägen. Jag fattar mina beslut utifrån vad som gör mig lycklig och vad som får mig att må bra. Och helt krasst tror jag att min son tjänar mer på en lycklig mamma i det långa loppet, än ett välstädat hem. Och på frågan om hur jag orkar, min son tvingar mig att stänga datorn och istället kolla på film, lägga pussel eller bara kramas. Det ger också betydligt mer än det tar.

Har du läst intervjun med Christine som driver Tankens Kraft? Om inte, så gör det här!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *